Anna Sofia och Kristoffer Edvard Söderqvists släkt

Översikt

Anna Sofia och Kristoffer Edvard Söderqvist – Sörnoret och Västernoret

Anna Sofia och Kristoffer Edvard Söderqvist hör hemma i Sörnoret och Västernoret, två närliggande byar söder om Åsele längs Ångermanälven. Dessa platser kom att utgöra centrum för både deras liv och för flera generationer som följde.

Kristoffer Edvard Söderqvist föddes den 1 augusti 1866 i Sörnoret. Han levde hela sitt liv i bygden och var verksam i det jordbruks- och nybyggarsamhälle som präglade området under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Han avled den 5 juli 1919 i Västernoret, endast 52 år gammal.

Hans hustru, Anna Sofia Söderqvist, född Jonsson, föddes den 13 maj 1877 i Järvsjö i Vilhelmina socken. Som ung kom hon till Noret för att arbeta som piga, och det var där hon mötte Kristoffer Edvard, som då tjänade som dräng. Tillsammans bildade de familj och bosatte sig i Västernoret.

Både Anna Sofia och Kristoffer Edvard hade nära samiska rötter – något som var vanligt bland inlandets släkter men som sällan lyftes fram öppet under deras livstid.

Paret fick fem barn:

• Agda Karolina Söderqvist, född 1898
• Hillevi Aina Söderqvist, född 1901
• Karl Sixten Söderqvist, född 1903
• Göta Viola Söderqvist, född 1906
• Sture Esbjörn Söderqvist, född 1910

Efter makens bortgång levde Anna Sofia vidare några år, men även hon avled relativt ung. Hon dog i februari 1933 i Västernoret, endast 55 år gammal.

Det samiska arvet – tystnad som blev till stolthet

Under 1800-talet och det tidiga 1900-talet fanns ett starkt tryck att anpassa sig till det bofasta jordbrukssamhället. Samisk identitet kunde innebära begränsade rättigheter, socialt utanförskap och svårigheter i kontakten med kyrka och myndigheter. Av den anledningen valde många familjer att tona ned, eller helt sluta tala om, sitt samiska ursprung – en tystnad som ibland levde kvar i generationer.

I dag ser vi annorlunda på detta arv. Med kunskap och respekt kan den samiska bakgrunden lyftas fram som en naturlig och viktig del av släktens historia – något att förstå, bära och vara stolt över.

Anna Sofias bakgrund – Järvsjö, Vilhelmina och äldre släktled

Anna Sofias far var Carl Jonsson, född den 5 september 1808 i Öravan, Lycksele socken, och avliden den 29 november 1892 i Järvsjö, Vilhelmina socken. Han blev änkeman och gifte om sig med Eva Karolina Persdotter, född den 18 oktober 1834, vilket innebär att hon var betydligt yngre än Carl. Tillsammans flyttade paret till Järvsjö, där de slog sig ner och levde resten av sina liv.

Anna Sofia tillhörde en syskonskara på åtta barn. Några av syskonen var halvsyskon, eftersom Carl hade fått barn i sitt första äktenskap innan han blev änkeman och gifte om sig. En särskilt fin detalj är att Anna Sofia hade en tvilling, Per August Karlsson.

Genom Anna Sofias släktlinje följer vi Järvsjö och Vilhelmina, med rötter i det samiska inlandet och äldre nybyggarmiljöer, men även längre tillbaka till Lycksele. Ännu längre bak i släktleden finns kopplingar till Burträsk, där anor till Bureätten i vissa grenar kan betraktas som fastställda.

Kristoffer Edvards bakgrund – Sörnoret, Tjärn, Lögda och Anundsjö

Kristoffer Edvards släktlinje har sin tydliga förankring kring Sörnoret och Västernoret under flera generationer. När man följer anorna längre bakåt öppnar sig dock en väg genom flera välkända byar och bygder i regionen. Spåren leder bland annat via Tjärn och Lögda, och vidare mot Anundsjö – en bygd där många släktgrenar möts och där källmaterialet ofta både fördjupar och komplicerar bilden genom anförluster och återkommande släktband. Det är i dessa miljöer som släkten rör sig från det sena nybyggarsamhället tillbaka mot äldre bonde- och bygdestrukturer.

När släktlinjerna når dessa äldre skikt, och de skriftliga källorna blir färre och mer fragmentariska, öppnas också utrymme för tolkningar och berättelser som sträcker sig bortom det helt säkra.

Genom Kristoffer Edvards mer avlägsna anor förekommer nämligen släktled som sägs sträcka sig ända tillbaka till folkungaätten. Detta sker via det omtalade spåret Björn Hansson Bagge, även kallad ”laxekarl”, som av flera forskare och författare har nämnts som bevisad genom olika tänkeböcker och äldre genealogiska resonemang.

Här väljer jag dock att inta en mer försiktig och skeptisk hållning. Även om tanken på en koppling till folkungaätten är lockande, saknas i dagsläget tillräckligt tydliga och sammanhängande källor för att betrakta detta som säkerställt. Tills vidare får detta därför ses som en släktsaga, eller möjligen en skröna, som levt vidare i gränslandet mellan forskning, tradition och berättarglädje.

Agda och släkttorpet i Sörnoret – min förankring i släktgrenen

När jag, som upphovsperson till denna hemsida, berättar vidare om denna släkt vill jag särskilt lyfta fram Agda Karolina Söderqvist, dotter till Anna Sofia och Kristoffer Edvard Söderqvist. Agda bosatte sig även som vuxen i Sörnoret. Tillsammans med sin make, Jonas Amandus, köpte hon ett släkttorp i byn.

Detta släkttorp har blivit min personliga förankring i just denna släktgren. Agda är min mormors mor, och genom henne löper min direkta koppling till platsen och till berättelsen om släktens anpar, Anna Sofia och Kristoffer Edvard Söderqvist.

En plats där historien lever vidare

Släkttorpet i Sörnoret, som Agda och Jonas Amandus köpte, har genom generationerna blivit en levande samlingspunkt för denna släktgren. Varje sommar återvänder släktmedlemmar hit, och i dag samlas hela fyra generationer på detta släkttorp. Storhuset tas i bruk, mindre hus och friggebodar öppnas, husvagnar rullas in och ibland sätts även tält upp för att alla ska få plats.

För den som passerar den första gården på vänster sida kan det nästan se ut som en camping – men i själva verket är det släkten som samlas.

Här möts historia och nutid. Samisk härkomst, nybyggartid och dagens släktliv binds samman, och Sörnoret och Västernoret fortsätter att vara platser med mening – både i släktträdet och i verkligheten.